onsdag 3 juli 2013

Här lämnar jag ut mig, kanske lite för mycket men... Detta är jag nu...

 
Nu har jag fått blodad tand för detta med bloggen igen.


Här kommer lite mer från min "lilla hjärna"  efter att jag blivit Gastric Bypass opererade.
 
Något som jag ofta tänker på, är när läkarna var inne i min magen o "rotade" undrar jag om dom inte "rotade" lite i min hjärna också men dom gjorde inte allt färdigt i alla fall.

Förr innan op. använde jag mat när jag var glad, ledsen, stressad mm.
Detta tänkande tog läkarna ju inte bort men jag kan ju inte äta så mer...

Måste ersätta detta med annat, vad?

Motion, jaja men sen då?
 
Livet har ändrats totalt... det tar tid att hitta sitt nya jag.
 
Det är inte som många tror en genväg till ett smalare liv, jag skulle ALDRIG kunnat banta o tränat ner mig till den jag är idag,
 
Jag har snart varit opererad i snart ett år o det har varit ett tufft år, inte bara att jag tappat drygt 37kg, (vilket är toppen!!!)
 
 Men hur gör jag när jag inte kan äta när jag  måste t.ex på lunchen på jobb, eller när jag känner mig nästan svimfärdig då det inte finns något att käka?
Hur gör jag på festen när alla sitter äter, vad äter jag på restaurangen?
 
Jag har fått lära mig på ett smärtsamt sett (dumpningar) vad och hur mycket jag kan äta.
 
Ja, frågorna har varit många?????
 
 Hoppas att åren som kommer blir lättare, och att spegelbilden blir som jag känner mig för det är den inte ännu.
 
 
 
Jag måste tacka man, familj, vänner som står ut med denna konstig varelse som flyttat in i min kropp,
 tack också till alla de som finns i de två facebook grupper som jag är med i, där kan jag läsa att jag inte är ensam om hur man känner sig o hur man gör i det "nya livet" 
 
Sedan handlar ju livet inte bara om  min "MAGE" det andra i livet fortsätter ju, att jag förlorat min mamma under detta år har också varit tufft.
 
 
Men nu börjar jag se ljuset i tunneln
jag börjar älska livet som det är,
Älskar mannen i mitt liv, älskar min familj o vänner.
ATT
sen semestern närmar sig o det ligger 3 veckor orörda framför mig gör ju det hela bara bättre.
 
 
 
PS. att jobbet i grottan också känns lättare är ju "grädden på moset"
 
Puss på alla som orkat läsa detta.
 
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar